Ryggen gjorde ont men problemet satt i höften

Han kom in för att ryggen hade låst sig. Trettiotvå år gammal. Hade spelat mycket hockey som yngre och satt större delen av dagen på jobbet. Ryggskott var det uppenbara problemet. Men när jag undersökte höfterna tog rörelsen stopp långt innan jag förväntade mig. Och stoppet satt inte i muskeln. Det satt i leden. När höften tar stopp på det sättet kan förklaringen vara höftledens form.

Jag har under hela min kliniska karriär undersökt höftrörligheten hos patienter med besvär från rygg, bäcken och ben. Med tiden har jag sett ett återkommande mönster hos unga vuxna som idrottat intensivt under uppväxten, framför allt fotboll och ishockey. De söker för ryggen. Men höften visar sig vara en viktig del av bilden.

Tre saker att ta med sig

• Cam-morfologi är en form på höftleden, inte automatiskt en diagnos.
• Hög idrottsbelastning under uppväxten är kopplad till utvecklingen av cam-morfologi.
• Symtom, klinisk undersökning och bilddiagnostik måste bedömas tillsammans.

När höften tar stopp och det inte är en stram muskel

När jag undersöker höften testar jag bland annat böjning och inåtrotation. Normalt kan man närma sig ytterläget och känna hur mjukdelarna sträcks. Hos vissa patienter tar det i stället stopp i ljumsken, ibland med smärta. En begränsad höft behöver alltså inte bero på strama muskler. Begränsningen kan komma från själva leden.

Den här typen av stelhet går inte att stretcha bort. Om en stretch alltid tar stopp och ger smärta i ljumsken ska man inte bara pressa hårdare.

Vad är cam-morfologi?

Lårbenshuvudet är format som en kula som rör sig i höftens ledskål. Vid cam-morfologi är övergången mellan lårbenshuvudet och lårbenshalsen mindre rund än genomsnittet. Vid vissa kombinationer av böjning och rotation kan den delen ta i ledskålens kant.

Det är ett anatomiskt fynd, inte i sig en skada eller en diagnos. Man kan ha cam-morfologi utan att ha ont. En systematisk översikt från 2026 uppskattade förekomsten till omkring 48 procent hos unga idrottare. Ett fynd på en bild förklarar alltså inte automatiskt smärtan.

För att tala om femoroacetabulärt inklämningssyndrom, FAI-syndrom, måste helheten stämma. Symtom, kliniska fynd och bilddiagnostik ska passa ihop. Hos vissa kan formen vara kopplad till ljumsksmärta och påverkan på labrum eller ledbrosk. Hos andra ger samma form inga besvär alls.

En höft som formas under uppväxten

Cam-morfologi tycks framför allt utvecklas medan skelettet fortfarande växer. Forskning på unga idrottare har funnit ett samband mellan mycket idrott under skelettets mognad och cam-morfologi, och studier beskriver att ju mer idrott, desto vanligare formen. Fotboll och ishockey är två idrotter där detta har studerats.

Det betyder inte att barn ska sluta idrotta. Belastning är en normal del av hur kroppen utvecklas. Frågan är vad som händer när belastningen blir mycket hög och upprepas under de år då höften fortfarande formas.

Här skiljer jag mellan forskning och min egen erfarenhet. Sambandet mellan intensiv idrott under uppväxten och cam-morfologi har stöd i forskningen. Att jag i dag tycker mig träffa fler unga vuxna med stel höft, ljumsksmärta och ryggbesvär än tidigare är min observation. Jag har inga data som visar att det faktiskt har ökat.

När höften gör ont någon annanstans

Höftproblem visar sig inte alltid som tydlig höftsmärta. Ljumsksmärta är vanligt vid FAI-syndrom, men smärtan kan också kännas i låret, ryggen eller kring knät. Om höften har tydligt begränsad rörelse kan rörelsemönstret i höft, bäcken och rygg påverkas. Därför undersöker jag inte bara där patienten pekar. Det betyder inte att en stel höft automatiskt orsakar ryggsmärta, men höften är en del av undersökningen.

Cam-morfologi kan bedömas med vanlig röntgen. MR eller CT kan ge mer information när man behöver bedöma labrum och brosk. Men bilden ska aldrig läsas ensam. Behandla patienten, inte bilden.

Vad gör man åt en form som inte går att stretcha bort?

Själva benformen förändras inte av stretching eller träning. Men alla med cam-morfologi behöver inte behandling, och absolut inte alla behöver opereras. Har du besvär kan rehabilitering och anpassad belastning vara en del av behandlingen. Målet är att förbättra det som går att påverka, styrka, kontroll, belastning och funktion.

Undvik att

• forcera en stretch som alltid ger smärta eller tydligt stopp i ljumsken
• fortsätta med övningar som gång på gång ger samma symtom
• försöka träna bort ett mekaniskt stopp genom att bara pressa hårdare

Arbeta i stället med

• kontrollerad rörlighet inom det som känns bra
• styrka och kontroll kring höft och bäcken, framför allt sätesmusklerna
• baksida lår och resten av den bakre kedjan
• gradvis ökad belastning
• höftböjarna när träningen inte ger symtom

Ger väl genomförd rehabilitering inte tillräcklig förbättring kan bedömning hos en höftspecialist bli aktuell. Hos utvalda patienter med FAI-syndrom kan en titthålsoperation av höften vara ett alternativ. En randomiserad studie i BMJ 2019 visade bättre resultat efter artroskopi än efter fysioterapi i en sådan utvald grupp. Men beslutet ska aldrig tas bara för att någon har en cam-form på en bild.

Till föräldrar och tränare

Ett barn som älskar sin idrott ska inte skrämmas bort från den. Men barn är inte små vuxna. Under perioder av snabb tillväxt förändras kroppen snabbt. Återkommande smärta, hälta eller ett tydligt förändrat rörelsemönster ska tas på allvar. Det betyder inte automatiskt total vila, men ibland behöver den totala belastningen minska innan man bygger tillbaka gradvis.

Har du återkommande ljumsk-, höft- eller ryggsmärta och känner att höften tar stopp kan det vara klokt att få höftens funktion undersökt. Läs också om ischias, ryggskott och min mottagning i Spånga.

Erik Rudberg
Legitimerad kiropraktor sedan 1985 med examen från AECC i England. Medlem i LKR. Driver Kiropraktor Eriks Mottagning på Sundbyvägen 91 i Spånga. Medförfattare till två studier om kiropraktik i Sverige, publicerade i JMPT 1997 (studie 1, studie 2).

Källor

Martin M, Moore JAM, Gomes DA, et al. Prevalence of Cam and Pincer Morphology in the Young Athlete’s Hip. A Systematic Review With Meta-Analysis. JOSPT. 2026;56(6):346 to 358. PubMed 42224020.

Palmer A, Ayyar Gupta V, Fernquest S, et al. Arthroscopic hip surgery compared with physiotherapy and activity modification for symptomatic femoroacetabular impingement. BMJ. 2019;364:l185. PubMed 30733197.

Agricola R, et al. How does the cam morphology develop in athletes? A systematic review and meta-analysis. PubMed 33989785.

Griffin DR, Dickenson EJ, O’Donnell J, et al. The Warwick Agreement on femoroacetabular impingement syndrome. British Journal of Sports Medicine. 2016;50:1169 to 1176.